Surrogatmödraskap

Vad är Surrogatmödraskap?

Surrogatmödraskap innebär att en kvinna är gravid och bär på ett barn åt en annan kvinna som själv inte kan bära det. Metoden gör att barnlösa par som tidigare inte kunnat bilda familj nu får en möjlighet. Det finns många anledningar till varför man som kvinna inte har möjlighet att genomgå en graviditet, ex genomgången cancersjukdom i livmoder, https://bstdating.com/ äggstockar och andra sjukdomar som gör det omöjligt att vara gravid. Metoden öppnar också upp en möjlighet för samkönade par att bilda familj. Surrogatmödraskap genomförs i de allra flesta länder enbart på medicinska indikationer. Dvs att det måste finnas en sjukdom eller avsaknad av livmoder för att man ska få genomföra behandlingen. I Indien kommer det nya lagförslaget från 2010 begränsa surrogatmödraskap så det endast får utföras på medicinska indikationer.

Olika former

Det finns två olika former av surrogatmödraskap. I den första formen som också kallas partiellt surrogatmödraskap donerar surrogatmamman ägget hon bär på och barnet hon bär på har också då hennes gener. Denna form av surrogatmödraskap var den dominerande innan IVF tekniken utveckades. Partiellt surrogatmödraskap används inte i någon stor utsträckning idag, det förekommer endast i ett fåtal privata fall. Just denna metod rekommenderas inte då man i flera studier sätt att de kvinnor som varit surrogatmödrar haft svårare emotionellt och psykiskt efter förlossningen då barnet de burit också kommit från deras egna ägg. Denna metod är dock fullt tillåten i Sverige men restriktionen att svensk sjukvård inte får assistera gör att de kvinnor som genomgår en sådan graviditet i Sverige inte får det stöd som behövs.

Den andra formen är fullständigt surrogatmödraskap.  I dessa fall så plockas ägg ut från kvinnan i det barnlösa paret, alternativt en äggdonator. Därefter sker en provrörsbefruktning ( IVF behandling ) och det befruktade ägget blir inplanterat i den kvinna som är surrogatmamma. Det grundläggande i denna form är att Surrogatmamman inte bär på sitt eget ägg och hon har då inte heller någon genetisk koppling till barnet. Hon lånar ut sin livmoder och bär ett annats pars barn under 9 månader. Denna metod är den absolut vanligast förekommande och den vi syftar till när vi skriver om surrogatmödraskap på sidan. Det är också denna metod som används vid ex surrogatmödraskap i Indien och i USA.

Efter att barnet har fötts lämnas det över till de biologiska/genetiska förädrarna till barnet. Man har forskat och följt de barn som fötts via surrogatmödraskap för att se om det finns någon indikation på att de skulle påverkas negativt av att ha fötts med hjälp av en surrogatmamma. De studier som https://bstrencontre.fr/ genomförts visar att dessa barn mår minst lika bra som de barn som kommit till på ”naturlig” väg och det finns inga belägg för att dessa barn skulle påverkas negativt.

Förutom detta skiljer man oftast på altruistiskt surrogatmödraskap och kommersiellt surrogatmödraskap. Huvudlinjen brukar vara att vid altruistiskt surrogatmödraskap kan den som agerar värdmoder och bär barnet få ekonomisk ersättning för de kostnader hon haft i samband med graviditet, dock ej utöver detta. Vid kommersiellt surrogatmödraskap får den kvinna som genomgår graviditeten en ekonomisk ersättning som tydligt överstiger de kostnader hon haft.

Surrogatmödraskap i Sverige

Det är inte förbjudet att genomföra surrogatmödraskap i Sverige, däremot är det inte tillåtet för sjukvården att ställa upp med IVF behandlingar i samband med surrogatmödraskap. Trots detta finns det flera fall av Surrogatmödraskap i Sverige, oftast är det sk partiellt surrogatmödraskap via insemination. En svensk kvinna som varit surrogatmamma skriver själv på sin blog om sina upplevelser.

Den otydliga lagstiftningen och bristen på stöd inom vården gör att många svenska barnlösa par har sökt sig utomlands. De vanligaste länderna är USA och Indien, men även länder så som Ryssland och Ukraina har använts. Det är svårt att beräkna exakt hur många svenska barn som kommit till via denna metod med enligt Migrationsverket föds det ca 1 barn/vecka till Svenska barnlösa par utomlands. Därtill får man lägga till de svenska fallen med surrogatmödraskap samt många av de barn som föds i USA. Där får barnen Amerikanskt medborgarskap och de Svenska föräldrarna räknas som barnets vårdnadshavare direkt vilket gör att dessa fall inte alltid går via migrationsverket.

Ett annat problem i Sverige är hur myndigheter hanterar de barn som faktiskt föds via Surrogatmödraskap utomlands. Många av dessa barn ställs helt utan vårdnadshavare då de Svenska reglerna krockar med reglerna i de land barnet föds. I Indien räknas inte surrogatmamman som vårdnadshavare då hon inte har för avsikt att vara förälder till barnet och då hon inte har någon genetisk koppling till barnet. Det är istället barnets biologiska/genetiska föräldrar som räknas som vårdnadshavare. I Sverige räknas dock surrogatmamman som vårdnadshavare av barnet och resultatet kan bli att barnet helt står utan vårdnadshavare såvida inte Svenska myndigheter godkänner vårdnadsavtal. Hur Svenska myndigheter handlägger dessa ärenden skiljer sig mycket åt i olika delar av landet. Detta visas inte minst i en intervjustudie gjord 2011. Socialminister Göran Hägglund säger sig dock inte känna till några som helst problem för de barn som föds via surrogatmödraskap. I en artikel i Svenska Dagbladet skriver han att man inte stött på några problem alls. Socialministern är också stark motståndare till att frågan ens ska utredas i Sverige.