I den vetenskapliga tidsskriften Journal of Social Issues, gör forskarna Ciccarelli och Beckman en genomgång av forskning kring de psykologiska aspekterna av Surrogatmödraskap. Artikeln går igenom den forskning som fram tills 2005 var publicerad i ämnet och flera intressanta områden gås igenom.
Bl.a. har flera studier tittat på vad det är för kvinnor som ställer upp som surrogatmödrar. Den vanliga föreställningen är att dessa kvinnor gör detta enbart av ekonomiska skäl men 3 oberoende studier i både USA och England visar att de kvinnor som valt att vara surrogatmödrar gjorde det av andra anledningar än just ekonomiska. En del angav att de själva haft graviditeter som de upplevt mycket possitiva och själva graviditeten i sig var ett motiv i kombination med att hjälpa ett barnlöst par. Den största majoriteten av kvinnorna var medelinkomsttagare och hade egen familj sedan tidigare.
En annan teori som funnits har varit om det är något särskilt i dessa kvinnors psyke som gör att de ställer upp som Surrogatmammor. Samtliga studier som gjorts har dock kommit fram till samma sak. Att dessa kvinnor är lika normala som vem som helst, de har dock gjort ett ovanligt val. En enda signifikant skillnad hittades när man undersökte personlighetsdragen hos surrogatmödrarna. Dessa kvinnor var i större utsträckning sk ”Independent thinkers”, dvs mer benägna att gå sin egna väg och var inte lika styrda av allmänna uppfattningar i samhället i sina val.
Studier som undersökt hur nöjda surrogatmödrarna var efter graviditeten visar på att den absolut största majoriteten var nöjda med sina val. Dock sågs i en studie en skillnad mellan om det rörde sig om partiellt surrogatmödraskap eller fullständigt surrogatmödraskap. Tidigare användes en metod vid surrogatmödraskap där kvinnan som bar på barnet också donerade sitt egna ägg, dvs barnet hon bar på var också genetiskt hennes. Vid dessa fall var det vanligare att surrogatmamman upplevde negativa känslor i samband med förlossning och efter förlossning.
Vanligtvis används idag enbart sk fullständigt surrogatmödraskap där surrogatmamman aldrig bär på sitt egna ägg utan alltid från en donator eller kvinnan i ett heterosexuellt förhållande. Vid dessa fall var kvinnorna som varit surrogatmödrar mer nöjda med sina val och det var mycket ovanligt att någon ångrade sitt val. I Indien kommer endast fullständigt surrogatmödraskap att tillåtas efter att det nya lagförslaget träder i kraft. Dvs surrogatmamman får inte bära på sitt egna ägg utan en äggdonator måste användas.
En annan faktor som var av betydelse var närheten till det barnlösa paret. De surrogatmödrar som hade haft en nära kontakt med den blivande familjen och framför allt den barnlösa kvinnan som hon bär barnet åt upplevde hela processen mer possitiv.
Sammanfattningsvis är artikeln välskriven och ger mycket intressant information kring forskningen om surrogatmödraskap och vilka konsekvenser det kan ha. En intressant detalj är att journalisten Kajsa Ekis Ekman refererar till just den här vetenskapliga artikeln i sin bok Varan och Varat. Dock stödjer inte artikeln Ekmans påståenden om att Surrogatmödraskap skulle vara någon form av självskadebeteende, ingen av de studier som genomförts har visat några sådana tendenser. Inte heller att surrogatmödrar i större utsträckning än andra skulle genomgått abort eller varit utsatta för några övergrepp som Ekman påstår. Varför Ekman väljer att hänvisa till en artikel som motsäger hennes egna argument är oklart. Artikeln är dock helt klart värd att läsa i sin helhet.
Du hittar hela artikeln i Journal of Social Issues, Vol. 61, No. 1, 2005, pp. 21–43 ”Navigating Rough Waters: An Overview of Psychological Aspects of Surrogacy”
[…] En sak som ofta förekommer i debatten om surrogatmödraskap är åsikter om de kvinnor faktiskt väljer att vara surrogatmamma. Många av kritierna till surrogatmödraskap menar att det inte finns något “fritt val”, att de kvinnor som väljer att ställa upp som surrogatmamma gör det för pengar eller pga socialt tryck från de blivande föräldrarna som de inte kan stå emot. Journalisten Kajsa Ekis Ekman har också lanserat en teori om att dessa kvinnor i själva verket gör detta som en del av ett självskadebeteende och att de kvinnor som valt att vara surrogatmamma inte riktigt förstår sitt eget bästa. Den vetenskapliga artikel Ekman hänvisar till stödjer dock inte alls hennes teori, istället motbevisar den hennes argument då det hittils inte finns någon vetenskaplig artikel eller studie som kommit fram till det resultat som Ekman påstår. Surrogat.info har skrivit om den artikel som Ekman hänvisar till, du hittar inlägget här. […]